spinningen ikväll var jobbig som satan. jag och ullis skulle ha kunnat bilda ett eget niagarafall så mycket som det rann om oss. haha, eller kanske inte så grovt. ville bara understryka hur jobbigt det var. och blir alltid lika lättad när ledaren säger "och så drar vi ner på tempot och går in i fas 1". alltså då man sitter och cyklar och sänker motståndet. det är bäst.

nu ska jag krypa ner i kojsen. sovmorgon!! ett litet plus på imorn är att klassisarna och några till har spelning i aulan. spännande! tror det kommer rocka fett.
peace!