och den här dagen har ju passerat utan att man gjort någon vidare värst ansträngning. vart tar min tid vägen egentligen? jag segar bort mina dagar. kanske inte det mest ultimata i min ålder, men, som sagt... nä. lite vettigt har jag i alla fall försökt mig på, stannade trots allt kvar ett tag i skolan och skrev klart inlämningsuppgifterna. otippat när man heter sandra sjöberg. riktigt otippat. så klapp på axeln och nyp i kinden på duktiga sandra! yehey. ansvarsfull tjej det där alltså, hon kommer bli något riktigt bra, det ser jag det!

jag har ju såklart kollat på tv. det gör jag varje dag. nästan jämt. när jag inte tränar eller sover eller sitter här eller äter. då sitter jag vid teven. mitt liv är så berikat med nya upplevelser och känner hur jag bara vill göra precis allt jag kan! jag har sådan frihet i mitt liv! och då sitter jag vid teven, det är ju kul att man tar tag i sin så kallade frihet... jag har ju gjort en fånge utav mig själv. beroende, eller besatt om det känns bättre, utav teven och dagens ûberutvecklade teknik överhuvudtaget. känns fantastiskt bra. göre. riktigt bra... min framtid ser stabil ut. riktigt stabil.

och imorn ska jag, på min sovmorgon, till napraten och bli knäckt. jag längtar! jag önskar ibland att jag hade en egen naprapat så jag kunde bli knäckt närsomhelst. det vore klockers. som nu tex. känner jag att det skulle vara riktigt befriande om min rygg kunde knäckas lite. men nej, ingen här inne som kan. nehe, får väl gå runt i den där obehagliga känslan av att man måste knäcka men inte kan. ja, som ni förstår så är mitt liv inte lätt för tillfället. det är inte så att jag tycker synd om mig själv. det är nog mest en liten gnutta av en sjuk och ofrivilligt önskad rastlöshet. jag måste fan börja göra något vettigt! det här håller inte. det gör faktiskt inte det! hjälp.....!....??

ge mig den här grabben tack.